1/2002
1/2002 | OmistajaOnline.fi
Statens krav på sina företrädare i bolagen: Oberoende och bevakning av bolagets intressen
Genom sina företrädare deltar staten-ägaren i styrelsearbetet i sina intressebolag. I allt högre grad går man in för att söka fram också utomstående medlemmar med erkänd kunskap och kompetens.
Staten-ägaren övervakar bolag via styrelsearbetet, på samma sätt som alla storägare. I de bolag som hör till handels- och industriministeriets intressesfär, frånsett Stora Enso, är staten direkt företrädd i styrelsen av en tjänsteman från ministeriet. Som statens företrädare på "tjänstemannaplatsen" i Stora Enso sitter Ilkka Niemi, tidigare VD på Statsgaranticentralen.
HIM söker och föreslår aktivt andra, utomstående medlemmar i bolagens styrelser utöver tjänstemännen. I detta syfte grundades senaste år en rekryteringsbank för styrelsemedlemmar, där man samlar kunniga och kompetenta personer.
Rekryteringsbanken samlas på uppdrag av HIM av en privat konsult. Via banken har man hittat bl.a. Lasse Kurkilahti och Antti Lagerroos, nyligen invalda i Fortums styrelse.
De personer som hittats via styrelsebanken är självständiga medlemmar i styrelsen, valda av bolagsstämman, som alla andra. Av styrelsemedlemmarna krävs mångsidig erfarenhet av affärsledning. Styrelsearbetet är som mest fruktbart när många slag av kunskap finns företrädd i styrelsen. Man försöker också öka antalet kvinnor i styrelserna; här har ministeriet gett konsultföretaget ett entydigt uppdrag, och resultaten torde komma till synes under de följande valomgångarna.
Ministeriet befaller inte
Det har ibland också framförts kritik mot att statens tjänstemän sitter med i börsbolagens styrelser. Särskilt bland utländska placerare har det framförts misstankar om att statens företrädare i styrelserna främjar andra syften än bolagets intresse.
Man är rädd för politiskt inflytande på bolagens beslutsfattande. Konsultative tjänstemannen Pekka Timonen från enheten för statens ägarpolitik vid HIM, och själv medlem i Rautaruukkis styrelse, ser inga sådana principiella problem med tjänstemännen i styrelserna.
- Ett klart rättesnöre i verksamheten är bolagets intresse, och det skall samtliga styrelsemedlemmar driva, det står redan i aktiebolagslagen.
- Bestämmelserna om insiders och sekretess iakttas noggrant. Ministeriets interna brandmurar fungerar. Till exempel lagberedningsarbetet vid ministeriet påverkar inte och får inte påverka tjänstemännens roll i styrelsen.
- Resultaten av sakkunnigarbetet vid ministeriet, t.ex. sektoranalyserna och utredningarna står naturligtvis till förfogande för de tjänstemän som sitter i styrelserna, för att de på bästa sätt skall kunna sköta sina uppgifter och bygga sina beslut på så stark grund som möjligt. HIM:s tjänstemannarepresentanter får varken direktiv eller än mindre befallningar från ministeriet, utan de sköter sina åligganden självständigt, på det sätt som aktiebolagslagen förutsätter, betonar Timonen.
Olika länder har olika praxis när det gäller statsbolagens förvaltning. I Sverige är staten direkt företrädd bara i bolag som inte är börsbolag. Till börsbolagen söker man efter utomstående medlemmar på samma sätt som HIM nu gör via rekryteringsbanken.
Staten-ägaren har en företagarrisk
Enligt Timonen är det väsentligt att styrelsearbetet utvärderas med hänsyn till att staten som ägare skall agera långsiktigt och ansvarsfullt.
- Naturligtvis eftersträvar staten som ägare samma saker som andra ägare: en god avkastning på placeringen och en värdestegring. Men staten agerar på ännu längre sikt än t.ex. pensionsstiftelser eller andra institutionella placerare. Statens innehav är i första hand långsiktigt och det kan minskas bara enligt riksdagens beslut.
Timonen jämför statens innehav med t.ex. Suomen Kulttuurirahastos strategiska innehav i Huhtamäki: banden är fasta och långvariga.
- I det avseendet är staten en "annorlunda" ägare än de rena placerarna. Man kan jämföra staten som ägare med den som bär en företagarrisk. Därför är det naturligt att staten också genom sina företrädare övervakar bolaget och dess ledning. En direkt representation i bolagets styrelse behövs t.ex. när man snabbt måste kunna framföra ägarens uppfattning eller snabbt få information om bolaget, säger Timonen.
HIM uppmuntrar till öppenhet
HIM har i slutet av år 2000 gett en egen rekommendation om god förvaltningspraxis i statsbolagen, dvs. om corporate governance. I rekommendationen betonas principen med offentlig och öppen verksamhet.
HIM betonar särskilt att styrelsens oberoende måste garanteras, att tillförlitliga system för övervakning av verksamheten och ekonomin måste skapas och att ledningens bonussystem måste rapporteras öppet. Avsikten är att statsbolagen och statens intressebolag skall ge en ingående och jämförlig bild av sin verksamhet, inklusive en presentation av miljö- och personalstrategin. Rekommendationen är till dessa delar mer djupgående än t.ex. den i lag fastställda informationsskyldigheten för börsbolag.
Kirsi Poikolainen