1/2003
Jaakko Ravald: Statsbolagen lämpliga för långsiktig investerare | OmistajaOnline.fi
Jaakko Ravald: Statsbolagen lämpliga för långsiktig investerare
Staten är en ypperlig partner för en långsiktig småinvesterare, menar privatinvesteraren och verksamhetsledaren för Esbo-Grankulla Aktiesparare rf Jaakko Ravald förnöjd. Mer än 20-åriga investeringar i statens börsnoterade och intressebolag har framför allt fört med sig en dividendavkastning bättre än genomsnittet för Ravald. - Statsbolagen skiljer sig som investeringsobjekt från andra bolag i det avseendet att deras dividendavkastning är bättre än genomsnittet. De här aktierna har passat bra in i min investeringsstrategi, eftersom jag sitter länge på min aktieportfölj, säger Ravald.
Ravald bedömer att statsbolagen har gett honom en årlig dividendavkastning på i 7-8 %. Förutom den egna börsen gynnar statsbolagens dividender samhället också mera allmänt, vilket Ravald uppskattar.
- Själv sätter jag mer värde på dividenden i mina investeringar än på aktiens värdestegring och därför har jag varit en nöjd ägare i statsbolagen. Så bra ränta får man inte i någon bank!
Med undantag för Stora Enso bedömer Ravald att statsbolagens aktiekurser med avseende på bolagens avkastning är på en orealistiskt låg nivå. Den bedrövliga kursutvecklingen är inte den statliga ägarens fel.
- Jag har aldrig upplevt statsägandet som en belastning. De låga kurserna beror på att det inom samma bransch finns andra större bolag i världen som storinvesterarna vill bli ägare i, menar Ravald.
Statsbolagens aktier tror han med tiden kommer att börja klättra uppåt samtidigt som den allmänna kursutvecklingen börjar stiga. Ravalds tro på en vändning är så stark att han t.o.m. vågar rekommendera folk att köpa aktier i statsbolag.
- Jag anser att kurserna nu är så låga att det är tryggt att gå med i en investeringsverksamhet där det är lätt att gestalta företagets verksamhet och dividendavkastningen är jämn, säger han.
Ganska god skötsel
Ravald säger att han är ganska nöjd med hur staten har skött sina börsnoterade bolag. Ökandet av företagets värde är en klar ledstjärna nu när staten har investerarens roll i många börsbolag. Och den negativa inställningen till småinvesterare som kunde märkas ännu på 1980-talet har försvunnit i takt med att staten har ansett det vara viktigt att också locka med privatpersoner som aktiesparare.
Den historiska och industripolitiska bakgrunden till statsägandet gör statens ägarpolitik till en mycket komplicerad ekvation enligt Ravald.
- Statens ägarroll beror på för vilket ändamål bolaget i tiden grundats. Man måste förstå bakgrunden. Men industripolitiska mål passar inte alls för börsbolag och det kan vara ganska svårt för staten att samordna dessa kulturer, konstaterar Ravald, och betonar att principen för en sund affärsverksamhet är den enda möjliga grunden för förvaltningen av ett börsnoterat bolag.
När det gäller förvaltningsråden bedömer Ravald att tiden har gjort sin verkan: övervakaren har mist sin betydelse i takt med att medlemmarna i bolagens styrelser allt mer består av utomstående fackmän. Tiden är mogen för att avskaffa förvaltningsråden, bedömer Ravald.
Jaakko Ravalds investeringar i statsbolag
Stora Enso
Jag köpte aktier i Enso-Gutzeit bland mina första aktier 1980. Aktiens kursutveckling har avvikit positivt från de övriga statsbolagens kursutveckling. Bolaget har haft god framgång och delat ut en bra dividend.
Finnair
Jag köpte aktier i Finnair vid en aktieemission. Jag trodde på bolagets framtid, eftersom jag anser att det måste finnas ett fungerande flygbolag i en stat av Finlands storlek. Investeringen har varit mycket positiv och bolaget har haft en yrkeskunnig ledning inom en ytterst svår bransch.
Fortum
Jag köpte i tiden aktier i Neste vid börsintroduktionen. Jag är nöjd med samgången mellan Neste och Imatran Voima, eftersom betingelserna för ett stort bolag är bättre. Fortums strategi har varit värd att följa även om det fortfarande finns mycket att göra med att förbättra lönsamheten och lätta på skuldbördan. Investeraren måste ha tålamod, eftersom tidsperspektivet för den här investeringen är 10-20 år.
Kemira
Att sälja Kemira hade definitivt varit en dålig lösning. Enligt mina bedömningar kommer Kemira att klara sig med den strategi bolaget valt. Börskursen är inte precis bra, men det är inte bolagets fel.
TeliaSonera
Jag behåller mina aktier i Sonera ännu under inlösningsförfarandet men sedan gör jag mig av med dem, för på grund av de stora förvaltningskostnaderna jag har inte små mängder aktier i utländska bolag i min portfölj. Det är i och för sig inget fel på Sonera, och inget bolag har under några som helst omständigheter gjort sig förtjänt av ett så dåligt bemötande i offentligheten oberoende av vilka fel det begått.
Dessutom har jag aktier i Rautaruukki och via Kone i Partek.
Vad borde staten avstå ifrån?
Engel-Koncernen
Vad gör staten som stor aktieägare i ett fastighets- och städservicebolag? Engel borde säljas bort helt och hållet.
Sampo
Ägandet kan föra med sig jävproblem, om staten utsätter serviceleverantörerna för konkurrens sinsemellan och samtidigt är en stor aktieägare i en av leverantörerna och dessutom deltar i styrelsearbetet. Staten har uppgett att den kommer att minska sitt ägande när marknadsläget tillåter, vilket jag tycker är klokt.
Rena finansinvesteringar - måste delvis minskas
Metso, Kone, Sponda
Staten måste småningom och i enlighet med målet minska sina investeringar i dessa. Staten behöver inte helt ge upp sitt ägande, eftersom den bör ha samma rätt att placera sina kassamedel som vilken annan investerare som helst.
Arja Kulmala