1/2008
Nära ögat med subprime? | OmistajaOnline.fi
Nära ögat med subprime?
De finländska bankerna har varit i så gott skick att den subprimekris som spritts från USA inte har kunnat rubba dem.
Den finländska ekonomin håller inte på att drabbas av någon djup kris. Håller Finland på att komma undan subprime-krisen med blotta förskräckelsen?
- Åtminstone har krisens direkta effekter varit rätt små. Bankernas finansiering har fungerat utan problem på den korta marknaden. Men på den långa marknaden har priserna däremot stigit, säger Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen, vicehäradshövding och ekonom.
Tuominen har nu lett Finansinspektionen ett drygt år. Före det ledde hon inspektionens marknadstillsyn i tio års tid. Innan hon kom till Finansinspektionen arbetade hon med ledningsuppgifter inom Föreningsbanken i Finland.
- Mitt nuvarande arbete är otroligt utmanande och samtidigt inspirerande. Dessutom är det en utmärkt utsiktspost till hur finansmarknaden fungerar. Som tillsynsmyndighet kan man också vara med och påverka hur den europeiska finansmarknaden förändras, säger Tuominen.
Riskhantering räcker inte alltid
Då krisens omfattning började klarna ökade Finansinspektionen sin övervakning och skickade en förfrågan till de större bankerna och frågade om förbindelser som var relaterade till subprime.
Det visade sig att Finland kommit rätt lätt undan krisen. Delvis beror det på att de finländska bankerna har en bra riskhanteringsförmåga. Men inte heller det räcker alltid, vilket händelsen i den franska finanskoncernen Société Général visar.
Société Générals mäklare lyckades göra en förlust på 4,9 miljarder - en av de största i bankhistorien. Fallet uppdagades i januari.
Starka buffertar hjälper
Finländarna har skyddats av den goda ekonomiska situationen. Bankerna har fått tillräcklig avkastning här hemma och på närområdena och har inte behövt söka extra risker på annat håll.
P.g.a. krisen utreder Finansinspektionen i varje fall dess effekter på bankernas finansieringskostnader, likviditet och eventuella värdeförluster. Effekterna av subprime analyserades också inom Kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter, CEBS.
Hur man än ser på saken är situationen i Finland rätt bra. De goda åren har gett bankerna en så ordentlig soliditetsbuffert att bara en dramatisk förändring i ekonomin skulle rubba dem.
Nonchalant utlåning
- Subprime-krisens början var relaterad till att utlåningen var nonchalant. Också de som inte hade några tillgångar fick lån. Dessa lån gjordes till paket och man tänkte att de skulle ha en bra spridning i paketet.
Placerarna har under hela tiden inte vetat eller själva tagit reda på vad de placerar i. Inte heller kreditgivarna eller klassificeringsinstituten förklarade kreditriskerna tillräckligt bra för placerarna.
- Inte heller den ursprungliga kreditgivaren höll risken i sin egen balans, konstaterar Tuominen.
Till råga på allt var klassificeringsinstituten inte vana att klassificera den här typen av strukturerade produkter, ratingarna var baserade på modeller.
Lång lista med läxor
Då krisen slår till måste samarbetet mellan övervakarna fungera smärtfritt. Samtidigt testades om alla tillsynsmyndigheter har tillräckligt med medel för att ingripa.
- Vi har kunnat lära av allt. Då nya finansieringsinstrument kommer ut på marknaden i framtiden, behöver samma misstag inte upprepas.
Därför jobbar man nu hårt. För tillfället utreder man t.ex. hurdana intressekonflikter klassificeringsinstituten har. Man granskar också om en betydande del av risken borde lämnas kvar i den egna balansen då krediter görs till värdepapper. Man talar mycket om vilka möjligheter de som ansöker om krediter har att återbetala dem.
För bankernas del är frågor som är relaterade till finansieringsrisken viktiga. Tuominen hoppas att man inte skulle börja överreagera på marknaden - vilket skedde i USA efter Enron.
Resultat och filialer granskas
Efter att krisen bröt ut har man väntat med spänning på de europeiska bankernas resultat. Placerarna är rädda för att det i finansieringsinstituten gror risker som är relaterade till subprime-härvan. Förtroendet för marknaden återställs inte förrän situationen klarnar. Det kräver transparens och öppenhet av bankerna.
Tuominen hoppas att vi har ett långt minne efter krisen. Hon har märkt att i synnerhet de yngre generationerna har glömt depressionen i början av 1990-talet.
En annan utmaning för Finansinspektionen den här våren är att övervaka bankernas filialer. Det uppstår problem då stora finansieringsinstitut verkar över gränserna och ändrar sina funktioner från dotterbanker till filialer. Nu granskas vilket ansvar bankernas värdland har vid tillsynen av filialer.
Subprimekrisen kan lämna spår ännu, vilket också äter av de mindre placerarnas portfölj, säger Anneli Tuominen.
Hur går det med placerarens portfölj?
Hittills har man inte helt kunnat förutspå krisens betydelse för världsekonomin. Konjunkturerna blir i varje fall svagare. Också Finlands ekonomiska tillväxt håller på att försvagas. Vid Finansinspektionen funderar man nu över hur det inverkar på bankernas lönsamhet.
- Bankerna har beviljat många långa bolån med mycket små marginaler. De ger kanske inte tillräcklig avkastning, så det behövs andra källor, t.ex. placeringsprodukter, som i sin tur är mycket mer känsliga för svängningar.
Resultatförmågan påverkas också av inlåningskonkurrensen, som är mycket hård för tillfället.
- Om den ekonomiska situationen försvagas dramatiskt, får vi naturligtvis också kreditförluster. Hittills har de förblivit mycket små. Alldeles under den senaste tiden har vi märkt att man behövt arrangera lån på nytt, dvs. förlänga lånetiderna.
Subprime-krisen kan lämna spår ännu, vilket också äter av de mindre placerarnas portfölj.
Börskurserna har sjunkit
Eftersom bankerna redan nu är tvungna att betala allt mer för i synnerhet långa marknadspengar, har också lånen blivit dyrare. Det i sin tur innebär svårigheter inte minst för företag som gör investeringar - vilket igen tar sig uttryck som minus i börskurserna.
- Vi övervakar att listbolagen informerar om sin verksamhet som de ska och att bankerna och placeringsbolagen handlar sakligt.
Finansinspektionens roll är att informera placerarna om produkter på marknaderna och de relaterade riskerna. Dessutom övervakar och granskar den handeln.
På Finansinspektionens webbplats finns gott om information och t.ex. artiklar om prissättningen av strukturerade produkter.
Vad är Finansinspektionen?
Finansinspektionen övervakar finansierings marknaden och aktörerna på den. Banker och andra kreditinstitut, placerings bolag, fondbolag och börsen övervakas.
Dessutom övervakas att börsbolag följer informationsskyldigheten och bokslutsinformationens kvalitet.
Målet med verksamheten är stabilitet på finansieringsmarknaden och att bibehålla förtroendet för marknaderna
Text Kirsi Riipinen
Bild Arto Wiikari