• Framsidan
• Mediauppgifter
• Förslag och kommentarer
• Beställ e-post om uppdateringar

• 1/2009
• 2/2008
• 1/2008
• 2/2007
• 1/2007
• 2/2006
• 1/2006
• 2/2005
• 1/2005
• 2/2004
• 1/2004
• 2/2003
• 1/2003
• 2/2002
• 1/2002
• Online Extra 2002
• 2/2001
  • Intervju med Sinikka Mönkäre
  • Corporate governance i statsbolagen
  • Intervju med Tauno Pihlava på Kemira
  • Det rör på sig i flygbolagen

Intervju med Sinikka Mönkäre

Riksdagen beslöt i juni om ett paket med tilläggsfullmakter som gällde sju bolag. Samtidigt diskuterade den riktlinjerna i statens ägarpolitik. Vad innebär beslutet och vilka tankar väckte processen?

1.11.2001

Minister Sinikka Mönkäre förefaller lättad. Den första stora utmaningen som handels- och industriminister är avklarad i och med att riksdagen i juni beslöt att bevilja tilläggsfullmakter för sju bolag. Mönkäre medger att processen ibland kändes tung, men konstaterar samtidigt att beslutet att låta riksdagen diskutera utvecklandet av statsbolagen var riktigt.
- Vårt mål var ju att i riksdagen väcka diskussion om riktlinjerna i statens ägarpolitik, för linjen slogs fast redan på 1980-talet.

Ett annat mål var att utveckla bolagen enligt statens ägarpolitik, och för det behövdes tilläggsfullmakter. T.ex. Kemira-lösningen i början av hösten är just sådant utvecklingsarbete, även om det i detta fall behövdes ytterligare en riksdagsbehandling för att staten skulle kunna avstå från hela sitt innehav.

Ministern berömmer riksdagsledamöterna för att ha arbetat omsorgsfullt och satt sig in i statens ägarpolitik. Vid remissdebatten av paketet med tilllägsfullmakter förekom många bra inlägg och medlemmarna i ekonomiutskottet studerade noga också de enskilda bolagen.
- Den omfattande debatten var en nyhet i sig, för tidigare har riksdagen bara behandlat bolagen ett i sänder, konstaterar Mönkäre.

Under hela beredningen av paketet förde företrädare för ministeriet också inofficiella diskussioner med fackföreningsrörelsen och riksdagsgrupperna. Det fanns dock de som hann kritisera statsrådet för att ha backat från det finanspolitiska ministerutskottets mera omfattande förslag. Mönkäre tillbakavisar kritiken.
- Det var frågan om att väcka diskussion redan i beredningsskedet. En sådan aktiv dialog var berikande och till god hjälp för oss.

Riksdagen välsignade ägarpolitikens linje

- Riksdagen gav sitt stöd för den nuvarande ägarpolitiken. Enligt den skall staten vara en aktiv, långsiktig och pragmatisk ägare som genom olika arrangemang söker kompetens och framgång. Detta syntes klart i både remiss- och responsdebatten och i utskottsbehandlingen. Linjen ansågs vara riktig, det var bara takten man inte var enig om, framhåller Mönkäre.

- Samtidigt meddelade riksdagen själv att den vid behov kan reagera snabbt, om det i något bolag uppstår en situation som kräver snabba beslut.

Överlag var budskapet klart: riksdagen tillåter att bolagen utvecklas genom omstruktureringar. Processen var positiv också för placerarna, för nu har man försäkrat sig om ett brett stöd för statens ägarpolitik.

What is the Metso identity and what values does it include?

The Metso slogan is "Linking innovations". Linking innovations requires a corporate culture that encourages healthy risk-taking and also allows for the occasional failure.

"Being critical is one of the most significant success factors in the world, where the rate of change is increasing all the time. The atmosphere in a technology company must also be inspiring."

"Motivating people and maintaining that motivation requires incentive programs, which encourage new development and calling existing practices into question."

Bergman describes himself as a team worker and fast decision-maker. A pragmatic leader rather than an emotional one. A leader more apt to discuss than simply rule by authority.

"Group work doesn´t mean slowing things down - it´s absolutely required for commitment to the decisions made," states Bergman.

"I try to approach problems analytically and by focusing on the essence of the issue. I´m always ready to discuss a matter, but I also demand that the decisions we´re making together are adhered to," describes Bergman of his management style.

"All in all, the ability to make fast decisions and respond quickly are strengths of Finnish companies and the cornerstones of our success. There is no real need for change in this respect. This is just something that we Finns can offer to multinational companies," states Bergman.

För behovet av långsiktig planering

Under processen förekom det i offentligheten många olika tolkningar av statens avsikter. Uppfattningen att staten tänker sälja ut allt på ett bräde har varit seglivad. Mönkäre tillbakavisar påståendet och upprepar bakgrunden till att man sökte tilläggsfullmakter.

- Bolagen kämpar i allt hårdare konkurrens. Den ekonomiska omstruktureringen har varit snabbare än tidigare och bolagen måste anpassa sig. Det ekonomiska livet internationaliseras allt snabbare, och statsbolagen kan inte lämnas utanför utvecklingen, räknar hon upp.

Mönkäre påminner också om att statsbolagen inte har någon särställning utan utgångsläget är detsamma som för andra bolag. Därför måste de vara lika konkurrenskraftiga och lönsamma i sin affärsverksamhet. Statsbolagen måste utvecklas också därför att större enheter i allmänhet bättre kan klara av konjunkturväxlingar.

- På grund av den snabba strukturomvandlingen behöver vi fullmakterna i förväg. Då kan bolagens ledning på tillräckligt lång sikt överväga bolagets framtid och strategi, förklarar Mönkäre.

Man bör också notera att av de fullmakter som riksdagen godkände 1994 är en del alltjämt outnyttjade. Också detta bevisar att en ansökan om fullmakter inte alls automatiskt leder till omedelbara åtgärder. I fullmakterna är det frågan om att möjliggöra långsiktiga planer.

Staten och medborgarrörelsen har samma mål

Statsrådets förslag gav till och med upphov till en medborgarrörelse och inhemska Koskenkorva fick många förespråkare. Att just Koskenkorva födde en medbörgarrörelse var en överraskning för Mönkäre.

- Regeringen var ju inne på samma linje som Pro Koskenkorva-rörelsen. Regeringen ville ha tilläggsfullmakter för att kunna stärka koskenkorvas ställning, nå större framgång, en större marknad och en större produktion.

Till medborgarrörelsens uppkomst bidrog eventuellt det samtidigt vaknade motståndet mot globaliseringen och den nya Attac-rörelsen. Mönkäre tror också att Pro Koskenkorva-rörelsen har sin ideologiska bakgrund på annat håll än i statsbolagen. Det är snarare frågan om en diskussion om förhållandet mellan globaliseringen och nationalstaternas egen beslutanderätt, och den diskussionen anser ministern i sig vara helt på sin plats.

- Den offentliga diskussionen förefaller att ha gjort en helomvändning, funderar Mönkäre. Tidigare kritiserades staten för att vara stel och rigid ägare, och nu kräver man långsiktighet.
Förhoppningsvis kommer man efter denna process också i offentligheten att märka att staten faktiskt kan reagera snabbt, trots att den som ägare är pålitlig och långsiktig.

Handels- och industriministeriets förvaltningsområde erbjuder ständigt nya utmaningar. När ett dagsverke är avklarat finns det nya som väntar. Mönkäre stannar upp för att fundera över statens roll i allmänhet.

- Att bolagen utvecklas utesluter ju inte att arbetsplatserna blir kvar i Finland. Statens uppgift som ägare är att först försätta bolagen i sådant skick att de kan investera i Finland. En andra uppgift är sedan att utveckla landets konkurrensförmåga funderar hon, och fortsätter:

- Nu är bolagen i sådant skick att det lönar sig för dem att utvecklas och investera i Finland. Samtidigt har de inhemska förhållandena förbättrats. Är det inte det bästa sättet att utveckla det inhemska innehavet?

Anni Lyytikäinen