2/2003
Chefsekonom Tarja Heinonen, Sampo Bank: Aktierna är undervärderade med dagens räntenivå | OmistajaOnline.fi
Chefsekonom Tarja Heinonen, Sampo Bank: Aktierna är undervärderade med dagens räntenivå
Det blev bottennotering för börskurserna. Aktierna är fortfarande undervärderade och jämfört med de långa räntorna kunde de väl stiga med över tio procent. Det som stödjer en uppgång är att ekonomin i USA nu har börjat växa. - På lång sikt måste grunden för en ekonomisk tillväxt dock byggas på arbetsmarknaden, påminner chefsekonom Tarja Heinonen vid Sampo Bank.
Investeringsboom slutade snabbt efter millennieskiftet. Världsekonomin vände neråt. Vid samma tid avlöste den ena allvarliga krisen den andra. Terrordådet i New York, storbolagens bokföringsskandaler i USA, Irakkriget och slutligen sarsepidemin som började i Asien.
- Det är först efter Irakkriget som vi har upplevt en tid utan några extra och helt oförutsedda chocker. I USA pågår en mycket kraftig återhämtning. Räntenivån där är mycket låg, dvs. centralbankens penningpolitik är lätt och också finanspolitiken har lättats upp. Konsumtionen ökar nu snabbt, säger chefsekonomen Tarja Heinonen från Sampo Bank.
USA har enligt Heinonen redan länge varit världsekonomins enda motor.
- Andra enskilda ekonomier, till exempel Kina och andra dynamiska ekonomier i Asien, är då det gäller världsekonomin så små att de inte kan agera som motor på samma sätt som USA, som är världens största ekonomi. Den är mycket dynamisk och där finns en stor hemmamarknad. Därför är den ekonomiska tillväxten i USA inte på samma sätt beroende av export som den är i andra länder som har haft en snabb tillväxt.
- Under senare tid har tillväxten i USA visat tecken på att den tagit fart och att ökningen fortsätter. Detta återspeglar sig på de olika finansmarknaderna till exempel så att räntorna på masskuldebrevslån har stigit varvid avkastningskurvan blivit brantare, konstaterar Heinonen.
Avkastningen är ett viktigt motiv
Aktiekursernas bottennotering inträffade vid tiden före Irakkriget. Också de långa räntorna var länge låga.
- Detta har en gemensam orsak, dvs. den ekonomiska recessionen och industrins rätt långsamma återhämtning. En tid var situationen redan sådan att inflationen var så låg att fara ansågs föreligga för en deflatorisk utveckling enligt japansk modell, säger Heinonen.
- I de gamla industriländerna förekommer en uppfattning om vad som anses vara en bra inflationstakt och i dem anses en stabil inflation på cirka två procent vara lämplig. Med en två procents inflation, snarare än en på noll procent, finns tanken att då företagen presenterar bättre produkter på marknaden så är dessa produkter ofta, men ej alltid, dyrare än motsvarande produkter som funnits tidigare, konstaterar Heinonen.
Institutionella investerare följer med och jämför olika investeringsobjekt.
- Avkastningen är ett synnerligen viktigt motiv, men det finns också andra motiv. Investeringarnas likviditet kan till exempel vara viktig för centralbankerna då de agerar som investerare.
Jämförelser av över- och undervärdering av aktier görs till exempel hos Mandatum Fondkommission där man använder den s.k. FED-modellen, som också används av Centralbanken i USA.
- I modellen jämförs inversa värdet för p/e-talet (pris/vinst-förhållande) med räntan på masskuldbrevslån.
I USA har den genomsnittliga avkastningen under året varit 4,85 procent medan avkastningen på 10 års obligationer har varit lägre. Avkastningen väntas stiga till 5,6-5,7 procent inom ett år. Mätt på detta sätt är aktiepriserna i USA fortfarande undervärderade med knappt 20 procent, konstaterar Heinonen.
Också i Finland har aktiekurserna varit på väg upp. På kort sikt kan aktiemarknaden jämföras med avkastningen på penningmarknaden. Jämförelsen görs då bara för dividenderna för innevarande år. Enligt fondkommissionens beräkningar kan man i år vänta sig en dividendavkastning på 3,8 procent vilket är klart högre än penningmarknadens - olika långa euriborräntor - räntenivå.
Företagen kan förutse den närmaste framtiden
Enligt Heinonen ser de närmaste månaderna bra ut åtminstone för "motorn" USA. Särskilt företagssektorns konjunkturprognoser har stigit kraftigt och företagens förmåga att förutse den närmaste framtiden har visat sig vara god.
- Arbetsmarknaden står på lång sikt i en nyckelposition. Först måste man se till att antalet utförda arbetstimmar i företagen ökar tillräckligt. Därefter börjar företagen rekrytera mera arbetskraft, först tillfällig och sedan fast anställd.
Att enbart använda börskurserna är enligt Heinonen ett alltför känsligt prognosinstrument inom ekonomin. Man måste därtill följa med bland annat den avkastningskurva som visar förhållandet mellan de långa och korta räntorna samt råvarupriser och konjunkturbarometrar.
- År 2004 väntas bli i medeltal ett bättre år, bättre än år 2003 redan på grund av att de korta räntorna, som styrs av centralsbankernas styrräntor, är låga och att de kommer att vara låga relativt länge. Det finns dock ett litet tryck på att höja de långa räntorna på penningmarknaden och räntorna på masskuldebrevslånen redan i början av år 2004, konstaterar Heinonen.
Jouni Suolanen