Ohita navigointi

2/2006

Ekokem - investeringar för miljön | OmistajaOnline.fi

Ekokem - investeringar för miljön

På Ekokem Oy Ab:s område i Riihimäki byggs ett modernt avfallskraftverk som skall hjälpa Ekokem att stärka sin ställning när det gäller toppkompetens inom miljövården.

Ekokemkoncernen är ledande producent av heltäckande tjänster inom hanteringen av problemavfall i Finland, men har inte alls monopolställning. Konkurrensen växer hela tiden, och företaget måste aktivt arbeta för att kunna genomföra sin vision att vara "bästa samarbetspartner inom krävande miljövård".

- Vi försöker inte förändra miljön för att passa oss, utan vi måste förändra oss med miljön. Därför inte bara behandlar och nyttjar vi avfall utan producerar också mångsidiga tjänster hos kunderna. Inte i något avseende kan vi stagnera, säger verkställande direktör Esa Tommila som nyss presenterat det nyaste projektet, avfallskraftverket som reser sig bakom de två nuvarande linjerna för förbränning av problemavfall.

Ekokems enhet i Riihimäki är känd för att behandla problemavfall, men huvudbränslet i det nya avfallskraftverket blir samhällsavfall från hushåll, industrier och handeln. Vid anläggningen kan man bränna också annat avfall och slam från industrier och samhällen. Ekokem går in i den nya sektorn under marknadens tryck.

Växande konkurrens inom avfallssektorn

- Marknaden har förändrats kraftigt redan en längre tid. I Finland finns det över 90 företag och organisationer som har tillstånd att behandla eller förvara problemavfall. Av dem är cirka 25 industriella. Trots att Ekokem är det största och mångsidigaste hanteringsföretaget är konkurrensen en stor utmaning.

I Finland uppstår årligen cirka 600 000 ton problemavfall som inte får föras till avstjälpningsplatserna. Ekokem behandlar 120 000-140 000 ton problemavfall per år. Det är ungefär en femtedel av volymen i Finland. Till Ekokem skickas närmast det problemavfall som är svårast att behandla, för de flesta andra anläggningar har koncentrerat sig på ett eller några slags problemavfall. Ekokems starka ställning har byggt på avfall som kräver förbränning i hög temperatur. Mängden sådant avfall håller dock på att minska.

Variationen ökar

Ju svårare problemavfall, desto mer kostar behandlingen. Avfallsproducenterna sporras således att producera mindre problemavfall, och andelen svårt avfall har minskat. I stället ökar mängden problemavfall från hushållen. I dag finns det t.ex. en hel del elektronik i hemmen, och apparaterna förnyas också ofta.

- Avfallet förändras, både till volymen och fördelningen, och konkurrensen är störst i de billigare avfallsklasserna. Därför sjunker medelpriset för avfallsbehandlingen.

När konkurrensen är hård har kunderna flera alternativ, och ofta avgör priset. Ekokems huvudprodukt har varit svårt problemavfall, och för bolaget gäller branschens i särklass strängaste miljökrav. Ekokem förväntas också upprätthålla sin kapacitet att behandla de svåraste typerna av avfall.

- Mängden problemavfall som kräver industriell behandling växer inte nämnvärt. Samtidigt behövs och byggs det i Finland under de närmaste åren flera avfallsförbränningsanläggningar. Cirka tjugo nya projekt har anmälts, och knappt ett tiotal väntas bli verklighet.

Ekokems strategiska svar är att gå in på den växande marknaden med stark service och att komplettera det egna urvalet av behandlingsmöjligheter. Det nya kraftverket uppstår ur behovet att kunna behandla också lättare avfall.

Energin blir fjärrvärme

- Tack vare den toppmoderna gasreningen och den mångsidiga behandlingsförmågan blir det Europas bästa avfallskraftverk. Det lovar Esa Tommila om anläggningen som blir 40 meter hög och i framtiden tar emot cirka 320 000 människors avfall.

Esa Tommila påminner att Ekokems anläggning inte gör av med avfallet, utan i själva verket utnyttjar det maximalt. Redan i dag avskiljer man ur avfallet t.ex. en hel del metaller, och energin i avfallet utnyttjas. Ekokem producerar med sin förbränningsanläggning cirka hälften av fjärrvärmen i Riihimäki och är nästan självförsörjande i fråga om el, och i fjol var nyttjandegraden för problemavfallet 84 %. Det nya avfallskraftverket mer än fördubblar energiproduktionen.

Imageutveckling nedifrån upp

När Ekokem grundades för 27 år sedan fördes problemavfallet till avstjälpningsplatserna eller dumpades rent av i havet. Trots det väckte planerna på att grunda en anläggning för behandling av problemavfall motstånd. Ingen kommun ville ha en sådan anläggning. En delorsak var det misslyckade namnet Oy Suomen Ongelmajäte - Finlands Problemavfall Ab. Namnet ändrades därför år 1985 till Ekokem Oy Ab.

Med den ökande miljömedvetenheten förflyttades tyngdpunkten i Ekokems imageutveckling så småningom nedifrån uppåt. I jämförelsen av de finska företagens image har bolaget ofta funnits bland de tio bästa och i åratal haft namn om sig att vara världens bästa anläggning för förbränning av problemavfall.

- I global skala är vi fortfarande en toppenhet och föregångare när det gäller förbränningsteknik för problemavfall, det har bara kommit många fler konkurrenter. Vi är kända som en pålitlig och tekniskt högklassig aktör som också kan betjäna kunderna sakkunnigt och kostnadseffektivt i deras egna lokaliteter.

För några år sedan omstrukturerades Ekokem, litet innan konkurrensverket ansåg att företagets starka ställning på marknaden testade gränserna för lagen om konkurrensbegränsning. Företagets servicefunktioner bolagiserades, vilket visade sig vara en lyckad lösning.

- Vi förbereder oss på en ny omstrukturering inom ett par år. Det är en återspegling av den förändrade marknaden och den nya modellen tas i bruk år 2008, avslöjar Esa Tommila.

Liisa Joensuu

 


  • Ekokem Oy Ab nyttjar, oskadliggör och slutplacerar problem- och industriavfall samt organiserar den riksomfattande oljeavfallshanteringen.
  • Dotterbolaget Ekokem-Palvelu Oy är ett mångsidigt serviceföretag i problemavfalls- och miljövårdsbranschen. Keräysöljy Oy verkar i mellersta och norra Finland och har specialkompetens på problemavfall.
  • Aktieägare i Ekokem Oy Ab är näringslivet med 38,3 % av aktierna, finska staten med 34,1 % och kommunerna med 27,6 % av aktierna.