• Framsidan
• Mediauppgifter
• Förslag och kommentarer
• Beställ e-post om uppdateringar

• 1/2009
• 2/2008
• 1/2008
• 2/2007
  • Nya vägval och nya steg
  • Statsföretagen har konkurrenskraftiga incitament för ledningen
  • Jyri Häkämies, ansvarig minister för ägarstyrning: ”Ingen ideologisk fråga att äga företag”
  • Hur högt värderar du kreditvärderare?
  • Stora Ensos nya VD ska lyfta lönsamheten
  • Posten tar språnget in på nya områden
  • Statligt ämbetsverk blev marknadsledare
• 1/2007
• 2/2006
• 1/2006
• 2/2005
• 1/2005
• 2/2004
• 1/2004
• 2/2003
• 1/2003
• 2/2002
• 1/2002
• Online Extra 2002
• 2/2001

Statligt ämbetsverk blev marknadsledare

Raskone har på drygt tio år blivit ledande bilverkstad och leasingbolag för stora bilar. Ännu i slutet på 1990-talet var företaget en enhet för bilreparationer inom vägverket. Då var det närmast kostnaderna som var stora.

Det sjuder av aktivitet i servicehallen hos Raskone i Fredriksberg i Helsingfors en måndag morgon i september. Man hör ett gnisslande ljud från bultmaskinerna när montörer och mekaniker fogar samman delar på långtradare som håller på att servas.

Gårdsplanen utanför bilverkstaden är full med lastbilar, trailers, skåpbilar, personbilar och andra firmafordon som ska tas in för service.

Verkställande direktör Jyrki Kaskinen går med raska steg genom verkstaden och ropar god morgon till alla som arbetar där.

- Vi har väldigt duktiga och välmotiverade medarbetare hos oss, säger han berömmande.

Gårdsplanen skvallrar om att man inte har någon brist på kunder och arbete. Raskone har i all tysthet arbetat upp sig till en marknadsledande position inom sin bransch, det vill säga service och underhåll samt leasing av nyttofordon. Raskone har vuxit snabbare än andra märkesverkstäder.

Kraftig tillväxt

Raskone grundades 1994 som en avdelning inom vägverket som i sin tur underlydde kommunikationsministeriet. Verksamheten byggdes upp kring den bilverkstad som fanns inom vatten- och miljöförvaltningen. Företaget har nått sin nuvarande storlek dels genom förvärv, dels organisk tillväxt.

Tillväxttempot har varit hisnande. Verkstaden omsatte drygt 20 miljoner euro under 1993, sista året innan den blev ett affärsverk. Efter bolagiseringen halverades omsättningen till tio miljoner euro. Orsaken till minskningen var rationalisering av verksamheten som gjorde att staten sparade tio miljoner i verkstadskostnader. Produktiviteten ökade med hela 70 procent.

Efter att verkstaden blev ett bolag som fungerar på marknadens villkor har omsättningen stigit med mer än det tiodubbla. Omsättningen för 2007 väntas bli 140 miljoner euro.

Rörelsevinsten har motsvarat mellan sex och åtta procent av omsättningen per år.

I dag är Raskone en koncern med tre aktiebolag, Raskone, Easy Km och Pajakulma. De erbjuder en komplett servicelösning enligt livscykelmodellen. Kunden får alla typer av tjänster som anknyter till fordon över en och samma disk - själva bilarna, service och reparationer, utrustning, finansiering samt tjänster för hantering av bilparken.

Konceptet för nuvarande affärsidé utvecklades redan när bolaget ursprungligen grundades.

Växtvärk vid starten

Raskone har inte sluppit växtvärk. Det var rätt tuffa tider speciellt i början. Den allmänna inställning var negativ till att ett statligt verk ombildades till affärsverk.

- De anställda oroade sig för att jobben skulle försvinna. Också bland cheferna fanns det en del förutfattade meningar om hur personalen inom ett statligt verk skulle stå sig i en kvalitetsjämförelse med anställda vid privata verkstäder, förklarar Kaskinen.

Bägge parter bekymrade sig helt i onödan. Antalet arbetstillfällen har stadigt ökat. I dag arbetar drygt 900 personer vid Raskone-koncernens arbetsställen runt om i Finland.

Vägverkets tidigare anställda har visat sig vara otroligt skickliga på sitt område, men hade inte tillräcklig motivation tidigare. Tiotals anställda från vägverkets tid arbetar i dag inom det nya företaget.

Ljusa utsikter

Kaskinen berättar att företaget har goda framtidsutsikter. Företag som gör sig av med egna bilar ger Raskones verksamhet vind i seglen. I synnerhet börsbolag och andra företag som följer de internationella redovisningsreglerna IFRS bantar balansräkningen och börjar i stället leasa fordon. Företagen tecknar vanligtvis ett fullserviceavtal och därefter dyker de snart upp på gårdsplanen till Raskones verkstad.

Bland Raskones största kunder finns Destia, Itella och Helsingfors Energi.

Företaget har också planer på att expandera till utlandet.

Man har varit så snabb i vändningarna inom det tidigare statliga ämbetsverket att företaget blivit ett attraktivt köpobjekt. Det påstås att potentiella köpare redan står och knackar på dörren.

MANU MARTTINEN

---

Tung kommunal bilpark utnyttjas ineffektivt

Raskone såg dagens ljus i början av 1990talet, mitt under djupaste lågkonjunktur. Seppo Westerlund, byggnadsråd, minister m.fl. gjorde en utredning för att se hur man kunde effektivisera verksamheten inom det statliga nätet av bilverkstäder. Även Raskones nuvarande VD Jyrki Kaskinen deltog i utredningsarbetet.

Utredningen visade att verkstäderna arbetade ungefär som i en planekonomi - verksamheten var ineffektiv och gick på förlust. Verkstäderna fullgjorde sin arbetsplikt och därmed basta, oavsett om det var nödvändigt eller effektivt. De mest ineffektiva enheterna hade lika många tjänstemän som arbetare. Mekanikerna var flitiga, men blev frustrerade när de hade för lite att göra.

Kaskinen påpekar att läget i många finländska kommuner i dag är det samma som inom statsförvaltningen i början av 1990-talet. Kommunerna har fortfarande en tung fordons- och maskinpark och egna bilverkstäder, men har inte kunskaper att underhålla utrustningen.

När fordon och maskiner blir tekniskt mer komplicerade måste man göra allt större investeringar i specialverktyg. En del av dessa tjänster blir man i varje fall tvungen att köpa av externa leverantörer. Det betyder att kom-munerna underhåller en dyr bil- och maskinpark samtidigt som de upphandlar tjänster. Kasinen kan inte begripa det.

- Kommunerna lägger ner mycket pengar på verksamheten, men har bara nackdelar av den, konstaterar Kaskinen.

Han menar att kommunerna skulle kunna spara stora slantar om de gav ut hela fordons- och maskinhanteringen på entreprenad.

Kommunerna kan spara 30-70 procent

Kommunerna har en stor press på sig att skära kostnader och fokusera på kärnverksamheten. Kaskinen hävdar att kommunerna skulle kunna spara 30-70 procent i kostnader för fordons- och maskinparken om de införde Raskones verksamhetsmodell. Raskone har faktiskt redan träffat avtal med städerna Lahtis och Jyväskylä. En mellanstor stad kan spara en miljon på årsbasis genom avtalet.

Han misstänker att kommunerna är rädda för att deras personal blir utan jobb om arbeten börjar läggas ut. Raskone har bevis för att så inte sker.

- Inte en enda kommunanställd i till exempel Lahtis och Jyväskylä förlorade jobbet på grund av att verkstadsarbetena lades ut.

Summan av kardemumman är att Raskones expansion krävt en omorganisering av verksamheten. Samtidigt har antalet arbetstillfällen tredubblats, poängterar Kaskinen.

---

Raskone-koncernen

Bildad 1994
Ombildad till aktiebolag 1999
Statens ägarandel: 85 %
Övriga ägare:
VD Jyrki Kaskinen 12 %
Tapani Riihijärvi, direktör för verkstadstjänster, 3%

Raskone Oy
Verkstadstjänster och
koncernadministration
- antal anställda 780
- omsättning 80 MEUR

Easy Km Oy
Leasingverksamhet
- antal anställda 30
- omsättning 55 MEUR

Pajakulma Oy
Lasthantering och fjädrar
- antal anställda 90
- omsättning 20 MEUR

Jyrki Kaskinen leder Raskone som leasar och reparerar stora bilar för företag. Statens före detta verkstad har blivit ett attraktivt objekt för investerare.