2/2007
Statsföretagen har konkurrenskraftiga incitament för ledningen | OmistajaOnline.fi
Statsföretagen har konkurrenskraftiga incitament för ledningen
Belöningssystemen för högsta ledningen inom finländska statsföretag är nationellt konkurrenskraftiga och hävdar sig väl även internationellt. Resultatbonus, aktierelaterade program och andra incitamentsbaserade ersättningar står för en ökande andel av den totala belöningen.
Det här konstaterar Seppo Ikäheimo, professor i redovisning vid Helsingfors handelshögskola. Han menar att statsföretagen lyckats bra ekonomiskt. Belöningssystemen har bidragit till denna utveckling.
Statsföretagens direktörer har fått ökade ekonomiska incitament, men inte i lika hög grad som inom andra företag.
Helsingfors handelshögskola gjorde en utredning av hur belöningssystemen för högsta ledningen i statsföretag och intresseföretag fungerade under hösten 2006 och våren 2007 på uppdrag av handels- och industriministeriet, HIM.
HIM genomförde en motsvarande undersökning för fem år sedan.
Direktörerna och styrelseordförandena ansåg att statsföretagen har en konkurrenskraftig lönenivå, visar resultaten av den färska utredningen. Intervjupersonerna i de börsnoterade bolag som undersöktes var eniga om att högsta ledningen i deras företag hade en lönenivå som motsvarar genomsnittet.
För snäva ramar
Ett väl fungerande belöningssystem gör det möjligt att anställa de bästa ledarförmågorna. Den allmänna uppfattningen bland intervjupersonerna var att man sätter för snäva ramar för belöningssystemen inom statsföretagen. De ger ingen garanti för framgång när konkurrensen om kompetenta chefer skärps.
På andra sidan kunde inte ens de mer kritiska intervjupersonerna ge särskilt många exempel på misslyckade chefsrekryteringar.
Det har pågått en häftig debatt i offentligheten om de stora optioner som tilldelats direktörerna i det statliga energibolaget Fortum. Detta gör att belöningssystemen för direktörer är på tapeten just nu.
- Det är lönlöst att utdöma hela systemet bara för att någon har gått och blivit förmögen till följd av att ett företags monopolställning eventuellt gett möjligheter till det. Allmänheten har fällt sin dom. Nu borde vi i stället diskutera de positiva effekter som optionssystemet har fört med sig, säger professor Ikäheimo.
Mer transparens
Enligt handelshögskolans utredning är högsta ledningen i företagen relativt nöjda med sitt belöningssystem. Systemet skapar både motivation och engagemang hos dem.
- Belöningssystemen och arbetet med att bygga upp dem bör vara transparenta. Det är i själva verket bristen på transparens som har skapat problem i Finland, säger Ikäheimo.
Han tycker att vi i Finland borde införa samma praxis som britterna när det gäller att informera om ledningens löner, Remuneration Report. Det skulle ge styrelsen ett större ansvar för belöningssystemen och utveckla metoden att bygga upp dem.
Den färska utredningen innehåller löneuppgifter för högsta ledningen i statsföretagen som samlats in under åren 2001-2005.
- Finländska chefer har inte så oäven lönenivå i en internationell jämförelse. Våra verkställande direktörer stannar ju i Finland, påpekar Ikäheimo.
Den totala kompensationen för en person i ledningen består av fast lön, naturaförmåner, resultatbonus och aktiebaserade ersättningar beroende på när olika incitamentsprogram införs. Medianlönen för en verkställande direktör var 294 426 euro 2001. Under 2005 uppgick den till 419 287 euro.
Det framgår ur utredningen att resultatbonus till finländska chefer är i nivå med Centraleuropa. Även i fråga om aktierelaterade program ligger vi i stort sett i linje med andra länder. Sverige är ett markant undantag. Där är både resultatbonus och aktierelaterade program av blygsammare karaktär än i andra länder.
KATI HAAPAKOSKI
