• Framsidan
• Mediauppgifter
• Förslag och kommentarer
• Beställ e-post om uppdateringar

• 1/2009
• 2/2008
• 1/2008
• 2/2007
• 1/2007
• 2/2006
• 1/2006
• 2/2005
• 1/2005
• 2/2004
• 1/2004
• 2/2003
• 1/2003
• 2/2002
• 1/2002
• Online Extra 2002
  • Ministeriet och marknaden möttes
  • Bedömningar av Eva Liljeblom och två analytiker
  • Intervju med Markku Mäkinen
  • Torneå får världens största enhet för rostfritt stål
  • Heikki Hakala om Metsos tillblivelse
  • HEX på börsfältet
  • Intervju med Airi Sipilä
  • Finnair & SAS?
• 2/2001

Heikki Hakala om Metsos tillblivelse

Metso, som uppstod genom fusionen mellan Valmet och Rauma, är nu internationell marknadsledare inom sina huvudområden. Statens aktiva och modiga ägarpolitik har varit avgörande för bolagets tillväxt.

3.12.2001

Bergsrådet Heikki Hakala vid Metso ser på diskussionen om statens ägarpolitik i ljuset av sin långa erfarenhet. Han har varit med om många de omstruktureringar som föregick uppkomsten av det finska börsbolaget Metso, i dag ett globalt betydande bolag inom sin egen sektor. De senaste stora dragen var fusionen mellan Valmet och Rauma år 1999 och inlemmandet av Svedala-koncernen i Metso så sent som denna höst.

Heikki Hakala var verkställande direktör för Rauma från och med 1996, efter separationen från Repola, och verkställande direktör för det nya Metso under dess första år 1999-2000. I dag sitter han i Metsos styrelse.

- När det gällt att utforma och utveckla Metso har staten-ägaren agerat rationellt, ansvarsfullt och med bolagets intresse för ögonen, berömmer Hakala.

Storfusionen gick bra

- Redan när Valmet och Rauma gick ihop år 1999 hade statens innehav i Valmet sänkts till 20 %, påminner Hakala. Fusionsprocessen löpte på alla sätt fint. Varken bland de anställda eller annars var det någon som motsatte sig arrangemanget. Det var uppenbart att samgången var i båda bolagens intresse: både fortsatt framgång och arbetsplatserna kunde säkras. Staten har hela vägen agerat som vilken som helst storägare skulle ha gjort, bedömer Hakala.

Fusionsprocessen underlättades måhända av att det var frågan om två inhemska bolag, som vardera på sitt håll hade genomgått likartade skeden: Rauma hade lösgjorts från Repola till ett eget börsbolag och Valmet hade också av staten introducerats på börsen. En fusion mellan bolagen hade diskuterats och prövats redan ett par gånger tidigare.

- Man har ofta frågat mig hur två bolag av vilka det ena är ett statsbolag och det andra inte, passar ihop. Jag har alltid svarat att fabrikerna och verkstäderna leds nästan på samma sätt, och inte heller i koncernförvaltningen fanns det särskilt stora skillnader. Bolagen hade överlappande verksamhet och i stor utsträckning samma kundkrets.

Dra inte ut på svåra beslut

- När Metso strax efter starten, år 2000, måste vidta omfattande saneringsåtgärder kunde vi nog se att det ibland på arbetstagarsidan fanns en benägenhet att söka stöd hos riksdagen och riksdagsledamöterna och att på politisk väg försöka påverka beslutsfattarna, berättar Hakala.

- Vi på den "andra" sidan hade vant oss vid att saneringsbehov oundvikligen dyker upp emellanåt, och att det då är bäst att snabbt göra det som måste göras, för att så många som möjligt skall få behålla sina goda arbetsplatser.

Det är alltid tråkigt när det i ett bolag uppstår motsättningar och rykten. Osäkerhet och ett utdraget beslutsförfarande i frågor som gäller bolagets verksamhet och framtid skadar bolaget och gör det svårt för ledning och arbetstagare att koncentrera sig på sitt arbete.

- Så är det säkert i dag hos till exempel Kemira, bedömer Hakala, men vill inte i övrig kommentera besluten och skedena i Kemira.

- Också den diskussionen gäller egentligen alldeles andra frågor än hur de planerade besluten motiveras affärsmässigt och vilka följderna blir. Det är till nackdel för bolaget om man inte kan fatta beslut på det sätt som är bäst med tanke på affärsverksamheten.

Konstruktivt arbete i Metsos styrelse

- I fusionen mellan Valmet och Rauma gick staten in för en mycket aktiv ägarpolitik. Fusionen och dess villkor var noga genomtänkt av sakkunnigt yrkesfolk, det var ingenting dramatiskt med den saken. Statens företrädare i Metsos styrelse, direktör Markku Tapio från handels- och industriministeriet, har arbetat mycket konstruktivt och ställt alldeles rätta frågor, berömmer Hakala.

I Metso är statens innehav i dag nere under 12 %. Ordet Valmet, som mest synligt påminner om bolagets historia, lever vidare som ett produktmärke. Enligt Hakala har alla parter haft stor förståelse för detta - man har insett vikten av att samlas under den nya gemensamma Metso-flaggan.

- Statens ägarandel har åtminstone i Metso inte varit något problem för placerarna. Saken har aldrig blivit någon särskilt stor fråga i diskussionerna. Det sägs ofta att ett statligt innehav sänker börskursen, men effekten kanske är densamma om bolaget har en, vilken som helst, mycket stor ägare.

- Förvaltningsråden är en sak för sig, de är ett okänt begrepp på andra håll i världen och bland placerarna.

Metso internationaliseras och växer

Metso har förvärvat det svenska bolaget Svedala, som tillverkar bearbetningsutrustning för berg och mineraler. Genom Svedala blev berg- och mineralbearbetning Metsos andra huvudområde vid sidan av massa- och pappersområdet som betjänar skogsindustrin.
Hakala tror att även denna sammanslagning skall förlöpa väl.

- Svedala-koncernen i sig är ett resultat av många fusioner och arrangemang. Bolaget är så internationellt att man knappast längre kan tala om ett typiskt svenskt bolag. Både inom försäljningen och i krosserierna har man kämpat med samma frågor som hos Metso. Likheterna är större än olikheterna.

Metsos resultat har klart förbättrats under det senaste året. Den nya strategin med tonvikt på service, eftermarknad och processkompetens ger resultat. Metso Minerals är efter Svedala-affären global marknadsledare inom sin egen sektor, liksom också Metso Paper inom sin. Koncernstrukturen har slipats, och strategiskt mindre viktiga eller förlustbringande delar har avyttrats. Hakala har med tillfredsställelse kunnat se på de åtgärder som vidtas av efterträdaren Tor Bergman och hela Metsos ledning.

- Den utdragna och svåra frågan om bilindustrins framtid i Nystad håller på att få en lycklig lösning när det gäller arbetsplatserna. ThyssenKrupp är på väg in, och tar eventuellt över hela enheten, påminner Hakala.

Kirsi Poikolainen

Metso i dag:

• Metso Paper: Maskiner och utrustning till massa- och pappersindustrin, panelboardindustrin samt förpacknings- och konverteringsindustrin. Kompletta produktionslinjer för massa- och papperstillverkning.
• Metso Minerals: Utrustning och totallösningar för bearbetning av berg och andra mineraler.
• Metso Automation: Applikationsnät, system och fältregleringslösningar för processindustrins automation och informationsadministration.
• Metso Ventures: Affärsfunktioner som har synergier med kärnaffärsområdena. Både nya verksamheter och verksamheter under utveckling.

De viktigaste kunderna finns inom massa- och pappersindustrin, bygg-, schaktnings- och gruvindustrin samt energiindustrin.

• Omsättning (sammanlagt) 5,4 milj. EUR
• Personal (sammanlagt) 32 000
• Verksamhet i 50 länder